Svensk kultur
När det gäller den Svenska Kulturen så blir det ju lite mer knepigt. Med betraktande av vad som definitionsmässigt innefattas av ordet kultur i föregående inlägg så kan man ju snabbt konstatera att kulturen inom en given administrativ yta (...Sverige om ni så önskar) INTE är homogen.
Men om vi utgår från ovanstående inlägg om vad som definierar ordet kultur så har vi ju först och främst språket.
För att bo och leva i Sverige så bör man ju först och främst behärska det Svenska språket i tal och skrift. I en övergångsfas så kan man klara sig med engelska. Men för att ta till sig och leva fullt ut i den svenska kulturen så är språket en nödvändighet.
För att fördjupa sig i begreppet Svensk Kultur så får vi ta till wikipedia ännu en gång:
Begreppet kultur har olika betydelser. I en mer populär betydelse står kultur för synliga yttringar och handlingar, t ex musik, maträtter, klädsel och enkelt observerbara ageranden. I en samhällsvetenskaplig betydelse av kultur betonar man istället skillnader i värderingar, normer och institutioner. En definition av svensk kultur är ”summan av alla hävdvunna kulturyttringar som finns eller har funnits hos den historiskt definierbara svenska befolkningsgruppen i Sverige och Finland”. Andra har föredragit mer generella formuleringar som ”samlingsbegrepp för de många och inbördes inte nödvändigtvis relaterade saker, seder och vanor som vanligen betraktas som svenska”. De flesta empiriska forskare i komparativa värderingar och normer, exempelvis Hofstede, framhåller kultur som beständig över tid. Många av våra vanligaste föreställningar uppvisar en anmärkningsvärd kontinuitet (ex den om ”den svenska avundsjukan”, belagd i skrift redan på 1400-talet). Andra, postmodernt orienterade forskare, betonar istället kulturens föränderliga natur och svenskhet som identitet; vad som betraktats som svenskt har varierat över tid. Den svenska kulturen är kopplad till den svenska folkgruppen, till statsbildningen Sverige och dess geografiska område. Hur gammal eller hur djupt förankrad en viss företeelse måste vara för att betraktas som en del av svensk kultur är en diskussionsfråga.
Om vi lämnar kulturyttringar som litteratur, musik, konst, film och teater samt arkitektur och liknande därhän, då dessa är ganska självklara kulturyttringar och lättare att definiera. Dock med undantag i att tycke och smak samt förekomsten av olika subkulturer förekommer så återstår följande:
- Mat
- Svenska Symboler
- Högtider, firande och ritualer
- Vardagsnormer och relationer
Mat: Den finns många källor till det Svenska Köket. Vi har våra husmanskosträtter, vissa influerade från utlandet, men av tradition så har dessa försvenskats och gjorts till en del av den svenska kulturen. Jag tänker då främst på den svenska köttbullen och exv kåldolmar. Vi har även kålroten som på 1700 talet ersattes av potatisen (importerad från början, men numer en del av den svenska matkulturen). Andra svenska mattraditioner är ju smörgåsbordet, julbordet, midsommarfirande, kräftskivan och i vissa delar av landet surströmming. Sill och brännvin är icke att förglömma
Svenska symboler: Här har vi allra främst den svenska flaggan och riksvapnet. Vi har även våra svenska folkdräkter och även den officiella nationaldräkten. Icke att förglömma så har vi den svenska nationalsången. Lite mer subilt så har vi den röda stugan (röd med vita knutar) samt dalahästen.
Svenska högtider: Här har vi midsommar, kräftskivor och julfirande samt icke att förglömma nyårsfirande. Det finns alltså en hel del högtider som givetvis även firas utomlands, men sättet vi firar det på räknas ändå till den svenska kulturen. Här ingår även första maj och nationaldagen. Studentexamen, födelsedagar och begravningar är andra högtider som räknas till den svenska kulturen.
Typiskt svenskt är dock sättet att leva som sambo.
Vardagsnormer: Den av samhällsvetare mest uppmärksammade, typiskt svenska normen är den om hög social tillit. Ett stor mängd studier visar att svenskar har världens kanske högsta interpersonella tillit, liksom den högsta tilliten till samhällsinstitutioner. Som en del av hög-tillitskulturen tillhör de svenska korruptionsnivåerna några av världens lägsta. Svenskar förväntar sig i högre grad än de flesta folkgrupper att ingångna avtal skall hållas, både i affärsrelationer och på social nivå. Särskilt viktigt – i jämförelse med andra kulturer – är att komma i tid. Den starka tilliten tar sig även uttryck i att svenskar beskrivs som naiva och blåögda.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur_i_Sverige
Fler särartsdrag för den Svenska kulturen:
Blyghet och känslomässig återhållsamhet.
Etnologen Åke Daun framhåller svenskar som blyga, rationella, praktiska, reserverade och emotionellt kalla. De är introverta och har få vänner. I en svensk normkontext är det viktigt att inte störa andra. Svenskar beskrivs allmänt som tysta..., och klagar på andra grupper såsom högljudda. Många utländska besökare beskriver den svenska känslokylan som ett typiskt drag. Den höga interpersonella tilliten tyder på en långsiktig inställning till relationer med andra. Det kan förklara varför svenskar uppfattas som "kalla" av individer från andra kulturer. I andra kulturer är personliga relationer antingen mer transaktionsinriktade (jämför USA) eller gruppbaserade (jämför Mellanöstern). Den upplevda 'kylan' i det svenska umgänget kan utgöra en avvägning mellan en högre kortsiktig kostnad för att skapa en relation, mot en likaledes högre vinst i form av en längre och djupare relation.
Både internationella studier och historiska data visar att det finns klart åtskilda och beständiga värderingar som är typiska för Sverige. Sådana värderingar är de starka svenska preferenserna för jämlikhet och solidaritet. Dessa värden har djupa historiska rötter i Sverige, via en ovanligt fri bondeklass och en historisk frånvaro av regelrätt feodalism.
Den svenska kulturen är präglad av mycket låg maktdistans, stark individualism, världens lägsta värden för maskulinitet, ett lågt osäkerhetsundvikande och relativt svag långtidsorientering. Den låga maktdistansen betyder att svenskar förvän...tar sig att makt skall fördelas jämlikt. Den mest särpräglade dimensionen för svensk kultur, den låga maskuliniteten, gör Sverige till världens mest feminina land. Svensk kultur värderar konkurrens, ambition och materiellt ansamlande mycket lågt, medan relationer och livskvalitet värderas mycket högt. Samtidigt är svensk kultur starkt individualistisk, eller icke-kollektivistisk; individer förväntas inte agera som medlemmar av livslånga grupper.
I fråga om religiositet eller sekularism, är den svenska kulturen en av världens minst religiösa. En jämförelse mellan andelen ateister, andelen personer som inte tror på en gud, placerar Sverige först med upp till 85 % icke troende[29]. Sa...mtidigt delar Sverige ett protestantiskt – och mer specifikt ett lutheranskt – religiöst arv. Historisk protestantism har i flera studier visat sig ha starka effekter på samtida värderingar,[30] liksom på ekonomins funktion[31]. Det finns därför stöd för att den svenska kulturen präglas av den protestantiska arbetsetiken. Ett samlingsbegrepp för den värdegrund som svensk kultur uttrycker kanske allra starkast av alla är post-materialism.
Konklusion: Den svenska kulturen är föränderlig över tid, men det finns vissa gemensamma värderingar som består. Svensk kultur har haft starka influenser från utlandet (Främst Frankrike och Tyskland från 1500-talet och ända fram till nuvarande kungen Bernadottes-släkten tog över kronan 1810). Numer har vi starka influenser från främst USA. Svensken som individ har även påverkats kulturellt av ett ökat semesterfirande utomlands och då främst på andra kontinenter såsom Afrika och Asien.
Men om vi utgår från ovanstående inlägg om vad som definierar ordet kultur så har vi ju först och främst språket.
För att bo och leva i Sverige så bör man ju först och främst behärska det Svenska språket i tal och skrift. I en övergångsfas så kan man klara sig med engelska. Men för att ta till sig och leva fullt ut i den svenska kulturen så är språket en nödvändighet.
För att fördjupa sig i begreppet Svensk Kultur så får vi ta till wikipedia ännu en gång:
Begreppet kultur har olika betydelser. I en mer populär betydelse står kultur för synliga yttringar och handlingar, t ex musik, maträtter, klädsel och enkelt observerbara ageranden. I en samhällsvetenskaplig betydelse av kultur betonar man istället skillnader i värderingar, normer och institutioner. En definition av svensk kultur är ”summan av alla hävdvunna kulturyttringar som finns eller har funnits hos den historiskt definierbara svenska befolkningsgruppen i Sverige och Finland”. Andra har föredragit mer generella formuleringar som ”samlingsbegrepp för de många och inbördes inte nödvändigtvis relaterade saker, seder och vanor som vanligen betraktas som svenska”. De flesta empiriska forskare i komparativa värderingar och normer, exempelvis Hofstede, framhåller kultur som beständig över tid. Många av våra vanligaste föreställningar uppvisar en anmärkningsvärd kontinuitet (ex den om ”den svenska avundsjukan”, belagd i skrift redan på 1400-talet). Andra, postmodernt orienterade forskare, betonar istället kulturens föränderliga natur och svenskhet som identitet; vad som betraktats som svenskt har varierat över tid. Den svenska kulturen är kopplad till den svenska folkgruppen, till statsbildningen Sverige och dess geografiska område. Hur gammal eller hur djupt förankrad en viss företeelse måste vara för att betraktas som en del av svensk kultur är en diskussionsfråga.
Om vi lämnar kulturyttringar som litteratur, musik, konst, film och teater samt arkitektur och liknande därhän, då dessa är ganska självklara kulturyttringar och lättare att definiera. Dock med undantag i att tycke och smak samt förekomsten av olika subkulturer förekommer så återstår följande:
- Mat
- Svenska Symboler
- Högtider, firande och ritualer
- Vardagsnormer och relationer
Mat: Den finns många källor till det Svenska Köket. Vi har våra husmanskosträtter, vissa influerade från utlandet, men av tradition så har dessa försvenskats och gjorts till en del av den svenska kulturen. Jag tänker då främst på den svenska köttbullen och exv kåldolmar. Vi har även kålroten som på 1700 talet ersattes av potatisen (importerad från början, men numer en del av den svenska matkulturen). Andra svenska mattraditioner är ju smörgåsbordet, julbordet, midsommarfirande, kräftskivan och i vissa delar av landet surströmming. Sill och brännvin är icke att förglömma
Svenska symboler: Här har vi allra främst den svenska flaggan och riksvapnet. Vi har även våra svenska folkdräkter och även den officiella nationaldräkten. Icke att förglömma så har vi den svenska nationalsången. Lite mer subilt så har vi den röda stugan (röd med vita knutar) samt dalahästen.
Svenska högtider: Här har vi midsommar, kräftskivor och julfirande samt icke att förglömma nyårsfirande. Det finns alltså en hel del högtider som givetvis även firas utomlands, men sättet vi firar det på räknas ändå till den svenska kulturen. Här ingår även första maj och nationaldagen. Studentexamen, födelsedagar och begravningar är andra högtider som räknas till den svenska kulturen.
Typiskt svenskt är dock sättet att leva som sambo.
Vardagsnormer: Den av samhällsvetare mest uppmärksammade, typiskt svenska normen är den om hög social tillit. Ett stor mängd studier visar att svenskar har världens kanske högsta interpersonella tillit, liksom den högsta tilliten till samhällsinstitutioner. Som en del av hög-tillitskulturen tillhör de svenska korruptionsnivåerna några av världens lägsta. Svenskar förväntar sig i högre grad än de flesta folkgrupper att ingångna avtal skall hållas, både i affärsrelationer och på social nivå. Särskilt viktigt – i jämförelse med andra kulturer – är att komma i tid. Den starka tilliten tar sig även uttryck i att svenskar beskrivs som naiva och blåögda.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur_i_Sverige
Fler särartsdrag för den Svenska kulturen:
Blyghet och känslomässig återhållsamhet.
Etnologen Åke Daun framhåller svenskar som blyga, rationella, praktiska, reserverade och emotionellt kalla. De är introverta och har få vänner. I en svensk normkontext är det viktigt att inte störa andra. Svenskar beskrivs allmänt som tysta..., och klagar på andra grupper såsom högljudda. Många utländska besökare beskriver den svenska känslokylan som ett typiskt drag. Den höga interpersonella tilliten tyder på en långsiktig inställning till relationer med andra. Det kan förklara varför svenskar uppfattas som "kalla" av individer från andra kulturer. I andra kulturer är personliga relationer antingen mer transaktionsinriktade (jämför USA) eller gruppbaserade (jämför Mellanöstern). Den upplevda 'kylan' i det svenska umgänget kan utgöra en avvägning mellan en högre kortsiktig kostnad för att skapa en relation, mot en likaledes högre vinst i form av en längre och djupare relation.
Både internationella studier och historiska data visar att det finns klart åtskilda och beständiga värderingar som är typiska för Sverige. Sådana värderingar är de starka svenska preferenserna för jämlikhet och solidaritet. Dessa värden har djupa historiska rötter i Sverige, via en ovanligt fri bondeklass och en historisk frånvaro av regelrätt feodalism.
Den svenska kulturen är präglad av mycket låg maktdistans, stark individualism, världens lägsta värden för maskulinitet, ett lågt osäkerhetsundvikande och relativt svag långtidsorientering. Den låga maktdistansen betyder att svenskar förvän...tar sig att makt skall fördelas jämlikt. Den mest särpräglade dimensionen för svensk kultur, den låga maskuliniteten, gör Sverige till världens mest feminina land. Svensk kultur värderar konkurrens, ambition och materiellt ansamlande mycket lågt, medan relationer och livskvalitet värderas mycket högt. Samtidigt är svensk kultur starkt individualistisk, eller icke-kollektivistisk; individer förväntas inte agera som medlemmar av livslånga grupper.
I fråga om religiositet eller sekularism, är den svenska kulturen en av världens minst religiösa. En jämförelse mellan andelen ateister, andelen personer som inte tror på en gud, placerar Sverige först med upp till 85 % icke troende[29]. Sa...mtidigt delar Sverige ett protestantiskt – och mer specifikt ett lutheranskt – religiöst arv. Historisk protestantism har i flera studier visat sig ha starka effekter på samtida värderingar,[30] liksom på ekonomins funktion[31]. Det finns därför stöd för att den svenska kulturen präglas av den protestantiska arbetsetiken. Ett samlingsbegrepp för den värdegrund som svensk kultur uttrycker kanske allra starkast av alla är post-materialism.
Konklusion: Den svenska kulturen är föränderlig över tid, men det finns vissa gemensamma värderingar som består. Svensk kultur har haft starka influenser från utlandet (Främst Frankrike och Tyskland från 1500-talet och ända fram till nuvarande kungen Bernadottes-släkten tog över kronan 1810). Numer har vi starka influenser från främst USA. Svensken som individ har även påverkats kulturellt av ett ökat semesterfirande utomlands och då främst på andra kontinenter såsom Afrika och Asien.
Slutsatsen som jag högst personligen drar efter att ha ägnat en stund med att läsa igenom vad som definerar Svensk kultur är: Sverigedemokraterna är (som vanligt) ute och cyklar vad gäller Svensk Kultur. Utan utländkska influenser så hade vi fortfarande bott i våra byar och käkat kålrötter.
En annan slutsats man kan dra är att Svensken ändå borde vara stoltare över det som är svenska särarter. Vi borde (som vi på något sätt ändå gör idag) välkomna de som väljer att bo i vårt land, men ändå på ett mer tydligt sätt integrera dem i vårt samhälle och ge dem möjlighet att lära sig vad som är svenskt och kravställa ett minikrav av förståelse för den svenska normaturen.
Svensken som särart är ju intressant ur både ett historiskt- och nutidsperspektiv. Svensk kultur berikas av andra kulturer. Det som oroar mig är ändå att man ser tendenser i samhället där vi som ...svenskar på ett sätt skäms lite för vår historia/kultur. Detta får konstiga yttringar i form av att vi förbjuder den svenska flaggan och nationalsången i vissa hänseenden. Det är ju sådana beslut som föder partier som exv SD. Vi bör vara stolta över vårt land och vår kulturhistoria, men vara öppna för andra kulturer. Genom ett sådant tankesätt skulle Sverige få ett bättre klimat och främlingsfientligheten skulle minska dramatiskt.
En annan slutsats man kan dra är att Svensken ändå borde vara stoltare över det som är svenska särarter. Vi borde (som vi på något sätt ändå gör idag) välkomna de som väljer att bo i vårt land, men ändå på ett mer tydligt sätt integrera dem i vårt samhälle och ge dem möjlighet att lära sig vad som är svenskt och kravställa ett minikrav av förståelse för den svenska normaturen.
Svensken som särart är ju intressant ur både ett historiskt- och nutidsperspektiv. Svensk kultur berikas av andra kulturer. Det som oroar mig är ändå att man ser tendenser i samhället där vi som ...svenskar på ett sätt skäms lite för vår historia/kultur. Detta får konstiga yttringar i form av att vi förbjuder den svenska flaggan och nationalsången i vissa hänseenden. Det är ju sådana beslut som föder partier som exv SD. Vi bör vara stolta över vårt land och vår kulturhistoria, men vara öppna för andra kulturer. Genom ett sådant tankesätt skulle Sverige få ett bättre klimat och främlingsfientligheten skulle minska dramatiskt.
Trackback