Rasism och fördomsfullhet

Hittade även nedanstående under utkast, i Maj något år tidigare i mitt liv (2010-2011)
 
Frågan är om det är samma sak, eller rättare sak om rasism är en typ av fördomsfullhet. Personligen anser jag att rasism är att gruppera människor efter utseende, nationalitet, kultur och religion och att efter dessa förutsättningar nedvärdera dem som människor.

Enligt mitt sätt att se det så existerar egentligen inte begreppet ras. Det är ett fult sätt att gruppera människor från Homo Sapiens, vilket vi alla tillhör.

Leif Axmyr

Hittade detta inlägg bland utkast - skulle blivit publicerad 11/5 (oklart dock vilket år, men förmodligen 2012)
 
Leif Axmyr, som idag är drygt 70 år gammal, fick på fredagen sin ansökan om att få livstidsstraffet omvandlat beviljad. Örebro tingsrätt har bland annat beaktat den tid Axmyr avtjänat, risken för återfall i brottslighet och om Axmyr medverkat till att främja sin anpassning till samhället, och har i sin prövning inte funnit att hinder för bifall föreligger.

Tingsrätten bedömer att Leif Axmyr behöver en tid om cirka tre år för att slussas ut i samhället. Fängelsestraffet omvandlas till 46 år och 6 månader.

Om Leif Axmyr kan man tycka mycket. Personligen anser jag att alla personer skall behandlas lika. Att en person som är styvson till en journalist och politiker med regeringsanknytning skall ej rendera i strängare straff än om det var en för folket helt okänd person. Vad man däremot bör beakta, förutom gärningens allvar, är ju givetvis hur personen - i detta fall Leif Axmyr - har betett sig under fängelsetiden och på de permissioner som han åtnjutit. Om man googlar (vilket jag givetvis gjort) så kan man läsa en hel del om misshandel och våldsbrott samt misskötta permissioner. Detta har pågått under stor del av Leif´s fängelsetid sedan domen för dubbelmordet 1982. MEN jag tycker ändå att det finns en hel del andra intressanta aspekter. Jag tänkte ta upp dem här i detta inlägg:

- Leif Axmyr är lovad jobb inom KRIS och de har dessutom lovat att hämta honom den dag han blir frisläppt (2013)
- Leif har varit skötsam under de sista 3 åren av sin fängelsetid.
- Leif har fått betydligt hårdare straff pga att ett av offren hade anknytning till en under 90-talet socialdemokratisk finansminister
- Aspekter på huruvida Kriminalvården har misslyckats i "vården" av Leif. Borde han kanske inte ha behandlats mer som en person som behöver terapi och psykiatrisk vård? Han berättar själv om att det svartnar för ögonen osv...

Björn Söder i Agenda

Känns lite dubbelt att sitta framför tv´n och höra SD´s partisekreterare säga att han inte tycker att man inte skall diskriminera en hel folkgrupp. Så länge SD har suttit i riksdagen och så länge Kenth Ekroth har varit inblandad så är det ju precis det som de har sysslat med.
 
Jag ser dock fram emot att följa resultatet av nya utspel om att ta avstånd ifrån just diskriminering och dess utrensning av raster och främlingsfientliga inom SD.
 
Vi får väl se vart det hamnar.
 
 

Asylavslag

Läste en intressant artikel för ett tag sedan i DN (papperstidningen).
Den berörde det faktum att antalet asylsökande som inte vill återvända hem, trots avslag, stiger.

I samma artikel berördes det sk återetableringsstödet.

Vad kan man då få ut av denna artikel, samt vilka frågeställningar väcker det?

Jag skulle vilja beröra ett antal punkter:

1. Hur hanteras flyktingar och asylsökande när de kommer till Sverige?
Jag undrar här exempelvis vilka regler och krav har vi på en flykting/asylsökande vad gäller identitetshandlingar o liknande? Vilken handläggning och kontroll görs vid gränsen? Hur hanteras flyktingen efter denna första kontroll? Var placeras flyktingen under handläggningstiden?


2: Vilka definitioner och indelningar gör vi personer/grupper som bestämmer sig att av en eller annan anledning åka till Sverige?
Jag har hittat följande definitioner genom att söka på google.se
- Flykting
- Asylsökande
- Ensamkommande barn
- Anhöriginvandrare
- Invandrare
- Arbetskraftsinvandring

Begreppet Flykting (http://sv.wikipedia.org/wiki/Flykting)
Som flykting räknas enligt 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Flyktingkonventionen)
"en person som har befogad rädsla av förföljelse på grund av hans/hennes ras, nationalitet, religiös eller
politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp"
och som befinner sig på flykt från sitt hemland.
Dessa människor kallas för konventionsflyktingar, till skillnad från andra grupper som mottagarländer kan bevilja
asyl inom ramen för nationell lagstiftning.
Flyktingar är inte medborgare i mottagarlandet och förväntas återvända när situationen lugnat ner sig i deras hemländer.
Om de har stannat en viss period i det andra landet, kan de dock som regel ansöka om naturalisation och bli medborgare i det nya landet.

I vardagligt språk kallas ofta alla asylsökande "flyktingar", oavsett om de har förklarats vara flyktingar eller
ej. I strikt, juridisk mening måste emellertid flyktingstatusen erkännas för att personen skall kallas flykting,
vilket i det individuella fallet sker genom asylprocessen och beviljandet av uppehållstillstånd. En person som
flyr sitt land, men som inte sökt eller fått asyl, är följaktligen heller inte erkänd som flykting. När stora
grupper människor flyr samtidigt, så kallade prima facie-flyktingar, sker emellertid ingen individuell
asylprövning, och dessa befinns i stället vara flyktingar tills motsatsen bevisas.[4] Dessa grupper av flyktingar
lever ofta i stora läger i grannländerna. En del av dessa förs till tredje länder som så kallade kvotflyktingar.
Innan sådan förflyttning sker har de redan fått uppehållstillstånd.[5] Kvotflyktingarna organiseras av UNHCR.

Begreppet Asylsökande (http://sv.wikipedia.org/wiki/Asyls%C3%B6kande)
Asylsökande är en person som ansökt om asyl men ännu ej fått ett lagakraftvunnet beslut av vederbörande myndighet.

UNHCR publicerar varje år statistik över antalet asylsökande till ett antal industriländer.[1] Det var tidigare
vanligt att en person som fått avslag på sin asylansökan i ett land i EU istället för att återvända till sitt
hemland sökte asyl i ett annat europeiskt land. För att förhindra detta infördes 1990 den så kallade
Dublinkonventionen, 2003 ersatt av Dublinförordningen. Förordningen reglerar vilken medlemsstat inom Europeiska
unionen som ansvarar för att handlägga ansökan om asyl, och utgör hörnstenen i unionens asylpolitik och en viktig
del i området med frihet, säkerhet och rättvisa. För att underlätta identifikationen skapades samtidigt Eurodac,
som är en gemensam biometrisk fingeravtrycksdatabas över asylsökande till EU. På senare år har det funnits
problem med att utvisa asylsökande som får avslag på sin ansökan till länder som Iran och Somalia då dessa inte
tar emot sina egna medborgare om de inte återvänder hem frivilligt.

Begreppet Ensamkommande barn (http://sv.wikipedia.org/wiki/Ensamkommande_barn_%28asyls%C3%B6kande%29)
Ensamkommande barn, eller ensamkommande ungdomar, är enligt FNs definition personer under 18 år, eller annan
lägre myndighetsålder, som söker asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga
i mottagarlandet. Som annan vårdnadshavare räknas normalt släktingar.[1]

Inom EU är det officiella begreppet minimigranter eller underåriga utan medföljande vuxen. Till denna kategori
räknas alla asylsökande under 18 år som kommer till unionens territorium utan tillgång till legal vårdnadshavare
eller annan vårdnadshavare. Enligt EU kan även den som kommer med t.ex. släktingar rymmas i begreppet, om dessa
inte faktiskt tar hand om migranten.[2]

I Sverige kallas gruppen ensamkommande flyktingbarn och i officiella sammanhang vanligen ensamkommande barn.
Den svenska definitionen liknar EU:s men Sverige skiljer sig genom att migranter, vuxna som barn, kan få
permanent uppehållstillstånd utan att ha asylskäl eller vara skyddsbehövande i övrigt. Till gruppen
"ensamkommande flyktingbarn" räknas i Sverige alltså alla migranter som oavsett skäl kommer till Sverige och som
i övrigt stämmer in på EU:s definition.[3]

Även Norge ger uppehållstillstånd till ensamkommande barn utan asylskäl om det inte går att hitta någon o
msorgsperson som barnet kan skickas tillbaka till. Detta har medfört att antalet ensamkommande har ökat kraftigt.

Begreppet Anhöriginvandring (http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/anhoriginvandring/)
Anhöriginvandring, eller anknytningsinvandring, är när en person vill flytta till Sverige på grund av att de har
en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Det gäller ofta make, maka,
sambo och barn under 18 år. Även adoptivbarn ingår i denna kategori av invandring. Anhöriginvandraren är den
som kommer till Sverige. Anknytningsperson är den som redan bor i Sverige.

När det gäller anhöriginvandring så är statistiken ganska intressant, då just detta begrepp är något som exv SD
stör sig på och hävdar används flitigt av exempelvis ensamkommande barn där sedan föräldrarna kommer efter för att
reglerna för ensamkommande barn är så "givmilda" i Sverige.

Anhöriginvandrare med så kallad nyetablerad anknytning utgjorde 2009 71 % av all anhöriginvandring. Detta kallas
ofta kärleksinvandring eftersom paret inte levt tillsammans tidigare eller enbart under en kort tid. Anhöriga
till flyktingar utgjorde 27 % och adoptivbarn 2 %. 387 personer fick 2009 uppehållstillstånd som anhöriga till
ensamkommande barn. Totalt sett fick 34 704 personer uppehållstillstånd 2009 som anhöriginvandrare.

Med andra ord så var det 387 av 34704 personer som 2009 fick uppehållstillstång pga ensamkommande barn.
Med andra ord drygt 1 %. Ingen stor siffra där.

Begreppet Invandrare eller Invandring (http://sv.wikipedia.org/wiki/Invandring#Invandringen_till_Sverige)
I korthet så kan man säga att det är ett samlingsbegrepp för alla som flyttar till Sverige av ett eller annat skäl.
Observera att i detta begrepp också inberäknas dem som flyttar tillbaka till sverige efter en längre utlandsvistelse.
Med andra ord så är Invandrare (begreppet) ett samlingsbegrepp över samltiga ovan nämnda grupper, dvs Flykting,
Asylsökande, Ensamkommande barn, Anhöriginvandrare, Arbetskraftsinvandring samt återvändande Svenskar.

Begreppet Arbetskraftsinvandring (http://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetskraftsinvandring)
Arbetskraftsinvandring, ord för att beteckna den process varigenom människor migrerar mellan två länder på grund
av att immigrationslandet har ett efterfrågeöverskott på arbetsmarknaden och aktivt efterfrågar arbetskraft från
andra länder. Arbetskraftsinvandring förekom efter andra världskriget till bl a Sverige och Västtyskland. Även
icke förvärvsarbetande familjemedlemmar, hustrur och barn, flyttade med sina män till de nya länderna, bosatte
sig och i många fall blev medborgare där. Sedan början av 1970-talet har invandringen till Sverige dominerats av
asylsökande sedan den dåvarande socialdemokratiska regeringen kraftigt begränsat möjligheterna till
arbetskraftsinvandring.

Den 15 december 2008 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring i Sverige efter en överenskommelse mellan de
fyra borgerliga partierna och Miljöpartiet de gröna efter att en proposition överlämnats till riksdagen av
migrationsminister Tobias Billström. Det nya systemet är mer öppet än det tidigare och baseras på
arbetsmarknadens behov av arbetskraft. En arbetsgivare som har en position att fylla kan anställa en person från
ett land utanför EU/EES och Schweiz, förutsatt att lön, socialförsäkringsvillkor och andra anställningsvillkor
motsvarar dem som gäller för den i Sverige redan bosatta arbetskraften och lägst motsvarar kollektivavtal eller
branschpraxis. Sverige har därmed ett mer öppet system än vad exempelvis Kanada eller USA har, eftersom de
länderna baserar sina system på politiskt fastställda poängsystem (Kanada) eller kvoter (USA). Ett uppehålls-
och arbetstillstånd kan beviljas för längst två år med möjlighet till förlängning på ytterligare två år
förutsatt att anställningen finns kvar. Efter fyra år kan arbetskraftsmigranten ansöka om permanent
uppehållstillstånd.

3. Hur lång tid tar det från att man anländer till Sverige och man får besked om att man får stanna (TUT eller PUT),
eller om man får avslag?

4. Vilka bestämmelser reglerar vilka som berörs av begreppet ensamkommande barn?
(berörs en del under punkt 2).
Jag vill lyfta denna frågan då många SD-anhängare ofta argumenterar med att dessa barn kommer själva för att sedan då de fått PUT, sedan efterföljs av ett lämmeltåg med sk anhöriginvandrare. Finns det någon statistik på detta? Jag tycker vi behöver lyfta och disskutera denna frågan för att en gång för alla komma till punkt i frågan och komma vidare med andra samhälliga problem.

5. Vilka ekonomiska regler gäller för flyktingar och övriga invandrargrupper enligt punkt 2!
Jag är fruktansvärt trött på att hela tiden få höra att flyktingar har det så himla bra i Sverige. Vi behöver lyfta denna frågan och ta fram ett bra disskussionsunderlag så att vi alla kan hjälpas åt att bemöta den kritik som vissa grupper hela tiden tar upp.

Svensk kultur

När det gäller den Svenska Kulturen så blir det ju lite mer knepigt. Med betraktande av vad som definitionsmässigt innefattas av ordet kultur i föregående inlägg så kan man ju snabbt konstatera att kulturen inom en given administrativ yta (...Sverige om ni så önskar) INTE är homogen.

Men om vi utgår från ovanstående inlägg om vad som definierar ordet kultur så har vi ju först och främst språket.

För att bo och leva i Sverige så bör man ju först och främst behärska det Svenska språket i tal och skrift. I en övergångsfas så kan man klara sig med engelska. Men för att ta till sig och leva fullt ut i den svenska kulturen så är språket en nödvändighet.

För att fördjupa sig i begreppet Svensk Kultur så får vi ta till wikipedia ännu en gång:

Begreppet kultur har olika betydelser. I en mer populär betydelse står kultur för synliga yttringar och handlingar, t ex musik, maträtter, klädsel och enkelt observerbara ageranden. I en samhällsvetenskaplig betydelse av kultur betonar man istället skillnader i värderingar, normer och institutioner. En definition av svensk kultur är ”summan av alla hävdvunna kulturyttringar som finns eller har funnits hos den historiskt definierbara svenska befolkningsgruppen i Sverige och Finland”. Andra har föredragit mer generella formuleringar som ”samlingsbegrepp för de många och inbördes inte nödvändigtvis relaterade saker, seder och vanor som vanligen betraktas som svenska”. De flesta empiriska forskare i komparativa värderingar och normer, exempelvis Hofstede, framhåller kultur som beständig över tid. Många av våra vanligaste föreställningar uppvisar en anmärkningsvärd kontinuitet (ex den om ”den svenska avundsjukan”, belagd i skrift redan på 1400-talet). Andra, postmodernt orienterade forskare, betonar istället kulturens föränderliga natur och svenskhet som identitet; vad som betraktats som svenskt har varierat över tid. Den svenska kulturen är kopplad till den svenska folkgruppen, till statsbildningen Sverige och dess geografiska område. Hur gammal eller hur djupt förankrad en viss företeelse måste vara för att betraktas som en del av svensk kultur är en diskussionsfråga.

Om vi lämnar kulturyttringar som litteratur, musik, konst, film och teater samt arkitektur och liknande därhän, då dessa är ganska självklara kulturyttringar och lättare att definiera. Dock med undantag i att tycke och smak samt förekomsten av olika subkulturer förekommer så återstår följande:
- Mat
- Svenska Symboler
- Högtider, firande och ritualer
- Vardagsnormer och relationer

Mat: Den finns många källor till det Svenska Köket. Vi har våra husmanskosträtter, vissa influerade från utlandet, men av tradition så har dessa försvenskats och gjorts till en del av den svenska kulturen. Jag tänker då främst på den svenska köttbullen och exv kåldolmar. Vi har även kålroten som på 1700 talet ersattes av potatisen (importerad från början, men numer en del av den svenska matkulturen). Andra svenska mattraditioner är ju smörgåsbordet, julbordet, midsommarfirande, kräftskivan och i vissa delar av landet surströmming. Sill och brännvin är icke att förglömma

Svenska symboler: Här har vi allra främst den svenska flaggan och riksvapnet. Vi har även våra svenska folkdräkter och även den officiella nationaldräkten. Icke att förglömma så har vi den svenska nationalsången. Lite mer subilt så har vi den röda stugan (röd med vita knutar) samt dalahästen.

Svenska högtider: Här har vi midsommar, kräftskivor och julfirande samt icke att förglömma nyårsfirande. Det finns alltså en hel del högtider som givetvis även firas utomlands, men sättet vi firar det på räknas ändå till den svenska kulturen. Här ingår även första maj och nationaldagen. Studentexamen, födelsedagar och begravningar är andra högtider som räknas till den svenska kulturen.

Typiskt svenskt är dock sättet att leva som sambo.

Vardagsnormer: Den av samhällsvetare mest uppmärksammade, typiskt svenska normen är den om hög social tillit. Ett stor mängd studier visar att svenskar har världens kanske högsta interpersonella tillit, liksom den högsta tilliten till samhällsinstitutioner. Som en del av hög-tillitskulturen tillhör de svenska korruptionsnivåerna några av världens lägsta. Svenskar förväntar sig i högre grad än de flesta folkgrupper att ingångna avtal skall hållas, både i affärsrelationer och på social nivå. Särskilt viktigt – i jämförelse med andra kulturer – är att komma i tid. Den starka tilliten tar sig även uttryck i att svenskar beskrivs som naiva och blåögda.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur_i_Sverige

Fler särartsdrag för den Svenska kulturen:
Blyghet och känslomässig återhållsamhet.

Etnologen Åke Daun framhåller svenskar som blyga, rationella, praktiska, reserverade och emotionellt kalla. De är introverta och har få vänner. I en svensk normkontext är det viktigt att inte störa andra. Svenskar beskrivs allmänt som tysta..., och klagar på andra grupper såsom högljudda. Många utländska besökare beskriver den svenska känslokylan som ett typiskt drag. Den höga interpersonella tilliten tyder på en långsiktig inställning till relationer med andra. Det kan förklara varför svenskar uppfattas som "kalla" av individer från andra kulturer. I andra kulturer är personliga relationer antingen mer transaktionsinriktade (jämför USA) eller gruppbaserade (jämför Mellanöstern). Den upplevda 'kylan' i det svenska umgänget kan utgöra en avvägning mellan en högre kortsiktig kostnad för att skapa en relation, mot en likaledes högre vinst i form av en längre och djupare relation.

Både internationella studier och historiska data visar att det finns klart åtskilda och beständiga värderingar som är typiska för Sverige. Sådana värderingar är de starka svenska preferenserna för jämlikhet och solidaritet. Dessa värden har djupa historiska rötter i Sverige, via en ovanligt fri bondeklass och en historisk frånvaro av regelrätt feodalism.

Den svenska kulturen är präglad av mycket låg maktdistans, stark individualism, världens lägsta värden för maskulinitet, ett lågt osäkerhetsundvikande och relativt svag långtidsorientering. Den låga maktdistansen betyder att svenskar förvän...tar sig att makt skall fördelas jämlikt. Den mest särpräglade dimensionen för svensk kultur, den låga maskuliniteten, gör Sverige till världens mest feminina land. Svensk kultur värderar konkurrens, ambition och materiellt ansamlande mycket lågt, medan relationer och livskvalitet värderas mycket högt. Samtidigt är svensk kultur starkt individualistisk, eller icke-kollektivistisk; individer förväntas inte agera som medlemmar av livslånga grupper.

I fråga om religiositet eller sekularism, är den svenska kulturen en av världens minst religiösa. En jämförelse mellan andelen ateister, andelen personer som inte tror på en gud, placerar Sverige först med upp till 85 % icke troende[29]. Sa...mtidigt delar Sverige ett protestantiskt – och mer specifikt ett lutheranskt – religiöst arv. Historisk protestantism har i flera studier visat sig ha starka effekter på samtida värderingar,[30] liksom på ekonomins funktion[31]. Det finns därför stöd för att den svenska kulturen präglas av den protestantiska arbetsetiken. Ett samlingsbegrepp för den värdegrund som svensk kultur uttrycker kanske allra starkast av alla är post-materialism.

Konklusion: Den svenska kulturen är föränderlig över tid, men det finns vissa gemensamma värderingar som består. Svensk kultur har haft starka influenser från utlandet (Främst Frankrike och Tyskland från 1500-talet och ända fram till nuvarande kungen Bernadottes-släkten tog över kronan 1810). Numer har vi starka influenser från främst USA. Svensken som individ har även påverkats kulturellt av ett ökat semesterfirande utomlands och då främst på andra kontinenter såsom Afrika och Asien.

Slutsatsen som jag högst personligen drar efter att ha ägnat en stund med att läsa igenom vad som definerar Svensk kultur är: Sverigedemokraterna är (som vanligt) ute och cyklar vad gäller Svensk Kultur. Utan utländkska influenser så hade vi fortfarande bott i våra byar och käkat kålrötter.

En annan slutsats man kan dra är att Svensken ändå borde vara stoltare över det som är svenska särarter. Vi borde (som vi på något sätt ändå gör idag) välkomna de som väljer att bo i vårt land, men ändå på ett mer tydligt sätt integrera dem i vårt samhälle och ge dem möjlighet att lära sig vad som är svenskt och kravställa ett minikrav av förståelse för den svenska normaturen.

Svensken som särart är ju intressant ur både ett historiskt- och nutidsperspektiv. Svensk kultur berikas av andra kulturer. Det som oroar mig är ändå att man ser tendenser i samhället där vi som ...svenskar på ett sätt skäms lite för vår historia/kultur. Detta får konstiga yttringar i form av att vi förbjuder den svenska flaggan och nationalsången i vissa hänseenden. Det är ju sådana beslut som föder partier som exv SD. Vi bör vara stolta över vårt land och vår kulturhistoria, men vara öppna för andra kulturer. Genom ett sådant tankesätt skulle Sverige få ett bättre klimat och främlingsfientligheten skulle minska dramatiskt.

Definition på vad som är kultur

Kultur har främst två betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster; i vardagligt tal är den första betydelsen den vanligare. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.

Kultur kan definieras som livsmönster t.ex. språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle". Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har länge betraktats som en definierande egenskap hos människan.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur

Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet handlar ofta om att människor är rädda för att invandring ska skada till exempel landets nationella identitet eller dess ekonomi. I Europa ser vi idag hur flera främlingsfientliga partier lyckats ta sig in i såväl nationella parlament som i Europaparlamentet.

Främlingsfientlighet betecknar en rädsla, misstro och fientlighet mot främlingar. Den riktas därför ofta mot invandrare och etniska och kulturella minoriteter. Till skillnad från rasism grundas främlingsfientlighet inte på en föreställning om olika mänskliga biologiska raser, utan om olika kulturer som inte borde samexistera. Däremot talar man idag ofta om främlingsfientlighet och rasism som synonymer, eftersom den rasbiologiska rasismen idag alltmer tar sitt uttryck i avstånd från kulturer som man antingen tycker är mindre värda eller likvärdiga men oförenliga med den egna kulturen. Xenofobi är ett annat ord för främlingsfientlighet.

Här kan du bland annat läsa om hur man kan motverka främlingsfientlighet och om de främlingsfientliga partierna i Europa.

Sverige

I Sverige tog sig högerpopulisiska Ny Demokrati in i riksdagen i valet 1991. Partiet förlorade alla sina mandat i riksdagen valet 1994 och försvann helt från den svenska politiska arenan efter valet 1998. Sverigedemokraterna kom valet 2010 över riksdagsspärren och tog 20 mandat. Partiet har sedan dess bildande 1988 tagit fler och fler kommunala mandat och besitter efter valet 2006 281 sådana.

Sverigedemokraterna grundades av grenar ur det nyligen upplösta Sverigepartiet, vilket till stora delar bestod av den rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt. Till skillnad från Ny Demokrati som till en början drev högerpopulistiska frågor som stora skattesänkningar, har SD från starten varit ett främlingsfientligt parti. Partiet och dess ledare Jimmie Åkesson har på senare gjort motstånd mot islam till ett av sina huvudfrågor.

Islam

I Sverige finns det uppskattningsvis runt en halv miljon personer med rötter i muslimska länder.

Islams närvaro i Sverige är relativt ny. Vid den sista räkningen över religionstillhörighet i Sverige, från 1930, uppgav 15 personer i Sverige att de var muslimer. Redan på 1700- och 1800-talen var intresset för islam, speciellt inom akademin, stort i Sverige och i slutet av 1800-talet konverterade två kända svenskar till islam, nämligen diplomaten Gustaf Noring och konstnären Ivan Aguéli.

Runt 1940-talet började muslimer invandra till Sverige. Idag uppskattar man att det finns 400 000 - 500 000 personer med rötter i muslimska länder i Sverige, men det är väldigt svårt att veta på grund av svårigheten att definiera vem som är muslim och vem som har muslimsk kulturell bakgrund; vilka kriterier man ställer upp för att avgöra vem som är muslim avgör således hur många muslimer som finns i Sverige. Många människor som kommer ifrån länder där islam är majoritetsreligion har en annan religion än islam, till exempel kristna som flyr förföljelser i Irak. Andra vill ta avstånd ifrån religion då de upplevt religiöst förtryck i sina ursprungsländer, som till exempel de som flytt från Iran efter den islamiska revolutionen 1979. Det är alltså inte möjligt att veta hur många muslimer som finns i Sverige enbart genom att till exempel räkna på hur många människor som kommer ifrån länder där islam är majoritetsreligion.

Det går inte att veta hur många av de som identifierar sig som muslimer eller som har muslimsk kulturell bakgrund som också är troende eller praktiserande muslimer. Dels finns ingen sådan statistik, dels är det svårt att avgöra vem som är praktiserande. Detsamma gäller alla religioner – är man praktiserande och/eller troende kristen om man firar jul? Om man går i kyrkan på påsk men aldrig annars?

Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, är den svenska myndighet som ger ekonomiskt stöd till religiösa samfund i Sverige. Bidragen bygger på en självskattning av antalet regelbundna besökare av församlingarna och ger därför enbart en fingervisning om hur många som faktiskt deltar i trossamfundets aktiviteter. Vidare behöver personerna som räknas in inte delta i den religiösa verksamheten utan det räcker att man deltar i någon av aktiviteterna som trossamfundet erbjuder. Totalt 2008 var 110 000 personer betjänade av islamiska församlingar enligt SST. Även om denna siffra inte motsvarar alla som är så kallat praktiserande muslimer, eftersom den enbart innefattar de samfund som får statligt stöd, kan man dra den försiktiga slutsatsen att åtminstone hälften av de med muslimsk kulturell bakgrund förmodligen inte är praktiserande muslimer.

texten är hämtad från http://www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet/


RSS 2.0