Arbetslöshet och andra klasskillnadrelaterade problem

Det finns två sidor av ett mynt och därför alltid minst två åsikter kring ett samhällsproblem. Klassamhället är orsaken till varför jag är socialist. Jag tror inte på att den nuvarande politiska struktur som styr vårt samhälle kan lösa problemen som finns i vårt samhälle. Jag tror inte heller på de förklaringar som ges till varför vi har sk konjunkturer eller sk svängningar i ekonomin. Det är inte heller enkelt att förklara varför vissa människor alltit blir eller är arbetslösa.

Ja, det finns människor som av egen fri vilja är arbetslösa. Det finns också de som väljer att vara det frivilligt mellan två olika anställningar. Men det finns också, och det är det som många människor glömmer eller bortser ifrån, människor som pga miljö och arv inte har möjligheten att välja högre utbildningar och på så sätt skaffa sig möjligheten till större utbud på arbetsmarknaden. Det finns de som har varken den ekonomiska eller intellektuella möjligeheten av flera olika skäl. De kan vara uppväxta i en miljö där intellektuell stimulans inte är en del av vardagen. De kan vara uppväxta i en miljö där det inte finns möjlighet till inkörportar till arbete. Jag själv exempelvis har en mor som jobbar på arbetsförmedlingen och en far som var militär. Inte direkt några arbetsplatser där man kunde få sommarjobb i tidgas tonåren och därmed förlorade lite av det nätverk som kompisar och andra kunde bygga upp på det viset. Själv fick jag plocka jordgubbar i tre år innan jag kunde få ett annat sommarjobb. Då var jag nämligen tillräckligt gammal (18) för att få ett riktigt jobb som sommarvikariat. Det var som annonsmottagare på Sydöstran. Jag hade kompisar som hade jobbat på riktiga arbeten ända sedan de var 15 år. Orättvist? tja, kanske det. Men det visar i alla fall betydelsen av miljö och arv. Hur är/var dina föräldrar under din uppväxt? Vad jobbade de med? Vilka umgicks de med? Vad hade de för kontakter? Vad förmedlade de för tankar och åsikter till dig? Hur påverkade allt detta dig?

Klassamhället mina damer och herrar. Påverkar oss alla. Vem har råd att betala sin egen utbildning. De flesta som jobbar inom de högre ämbetena. VD, styrelseordförande osv har minst två universitetexamina, varav minst en utomlands och då ofta USA. Det bekostas oftast av egna medel och kan alltså inte göra sig möjligt av vem som helst oavsett intellektuell förmåga. Orättvisst kanske jag och några med mig tycker. Tyvärr inte alla. Många ser det som att man är sin egen lyckas smed. Jag håller inte med. Jag tycker att det är lite mer komplext än så, som ni kanske kan förstå av mitt resonemang ovan.

God Natt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0