Läst på Aftonbladet

Följande fanns att läsa på Aftonbladet, den 20/11:

"Man skall inte kunna döda ett barn och gå fri"

Detta uttalande kommer från den sk chefsåklagaren i Blekinge. Med andra ord är det han som är huvudansvarig för åklagarämbetet i hela Blekinge län. Visserligen ett litet län med drygt 150 000 invånare, men ändå. Han har ju helt tappat fotfästet och har inget sinne för vad folk har för uppfattning om vad som hänt. Hur det hände och framförallt VARFÖR!!!

En familj blir trakasserad av ett gäng ungdomar där den idag 18-årige pojken är den drivande. I gängets periferi finns den pojke som idag inte längre finns med oss. Det är tragiskt att han fick mista sitt liv, MEN vad var orsaken till detta. Det är den intressanta frågeställningen. Den som höll i geväret, kanske många anser. Jag tillhör inte riktigt den skaran.

Jag kan visst hålla med om att det är olyckligt och tragiskt att det behövde komma till den punkten då vapen blev inblandade. Men jag kan ha en viss förståelse:

- två år av fruktansvärda trakasserier (finns att läsa överallt för den som är intresserad)
- en dag som till slut kulminerar i telefonhot, bilprejningar och eskalernade hot och trakasserier
- en mörk kväll/natt med ytterligare telefonhot
- på NATTEN kommer ett gäng på minst 6 ungdomar (på två mopeder) upp till familjens gård, beväpnade med påkar och liknande tillhyggen. MINST två av dem befinner sig PÅ gården när skotten faller.

Det jag finner mest oroväckande är att föräldrarna inte visar någon som  helst ånger över barnens beteende. De ojar sig över vad pappan har gjort. Folk skriker ut  sin ilskar och påstår att nu är det ok att döda. Det är det inte. Pappan har inte dödat någon med överlagt mod. Han har försökt försvara sin familj. Visserligen på ett något felaktigt sätt, men med omständigheterna i beaktande så tror jag inte  han kunde ha handlat annorlunda. Jag tycker att det är beklämmande att föräldrarna inte visar tillstymmelse till ansvar och erkänner att barnen gjorde fel. Att det var deras ansvar att barnen var ute på satyg och så har varit i två års tid.

Ni borde ta mig fan skämmas.

Ni är snabba på att vräka ut er i massmedia och beklaga er. Men ni är ute i fel ärende. Jag känner ingen sympati. Ni visar ingen ånger över vad era barn åstadkommit. Då kan inte heller jag känna sympati för ert öde.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0